Träningsstarten

Nu är två veckor med träning avklarade, jag har använt dessa veckor för att verkligen komma igång och vänja kroppen med framförallt en hel del styrka men också lite längre träningspass. Eftersom jag var lite sjuk i slutet av viloperioder var formen lite seg i början men det har känts bättre och bättre på slutet. Har fått mycket bra träning i skyttet också dessa veckor och har jobbat mycket med ställning och att förändra lite saker som jag tänkt på under vintern. Så nu har jobbet och filandet på detaljerna börjat på riktigt! 😃

I helgen som var har jag haft en riktigt fin helg i Stockholm där en av mina vänner har gift sig. Var en otroligt fin och personlig ceremoni och superkul att få dela dagen med dem samt all deras släkt och vänner!

Har ju bott hos min bror och hans tjej så hann få endel kvalitetstid med dem också. Jag till och med sällskap av min bror på en lång löprunda runt Årstaviken med styrkestationer och såklart skulle det tävlas så blev endel 30 sekunders drag i backarna! Så blev ett riktigt kul pass där vi båda fick slita litegrann och som vanligt alltid tävla..

Igår var vi dessutom en sväng på Gröna Lund och körde 5-kamp och testade den nya karusellen Snake. Den får 🐍🐍🐍🐍 i betyg av mig.. Riktigt kul dag och har samlats mycket energi dessa dagar!

Nu är jag hemma i Oslo igen och har rivstartat den nya träningsveckan med löpintervaller med stavar uppför tillsammans med ett gäng starka norska tjejer. Det var sjukt kul och alltid roligt med sparring 😅

På fredag är det ju nationaldag här och jag ser fram emot att få gå ner på stan och kolla barnetåget och uppleva hur man firar dagen här. Har hört mycket om det och hur stort det är så blir verkligen kul att få se ☺️

Hoppas ni haft en lika fin helg som jag och att ni får en fortsatt fin vecka!

Kramar Ingela

Säsongen 2019/2020

Det är dags att starta igång en ny säsong, och för en vecka sedan skulle jag sagt att jag aldrig varit bättre förberedd för det tidigare. Men den senaste veckan har dock både en ovälkommen förkylning, pollenallergi och inflammation i visdomstand krånglat till det lite. Men med tanke på att jag egentligen inte haft någon semester och viloperiod hittills så var det nog bra för kroppen att få lite lugn och ro!

Jag har verkligen njutit av våren (sommarvärme??) här i Oslo. Har passat på att umgås med vänner, vara uppe sent och njuta av en frihet i vardagen som man inte är bortskämd med som elitsatsande idrottare.. Allt detta har gett mig så mycket energi och jag känner mig så fylld av glädje att gå in i en ny träningssäsong!

Jag har också tagit mig mycket tid nu i vår att fundera över träningsinnehåll och vad jag vill ändra och vad som varit viktigt för mig under detta år. Och jag är övertygad om att jag kommer kunna utvecklas och ta ytterligare steg inför den kommande säsongen. Jag har till och med kommit så långt att jag börjat älska att planera mina hatpass! Så nu ser jag med glädje fram emot att få börja fylla dagarna med planerad träning och rutiner igen.

Som många säkert läst på hemsidan till förbundet så blev jag erbjuden en plats i Utvecklingslandslaget inför nästa säsong. Vad det skulle innebära var inte riktigt klart men efter mycket diskussioner så kom jag och landslagsledningen gemensamt överens om att det bästa för min utveckling nog är att fortsätta utvecklas i den miljö jag befinner mig i.

Det känns oerhört skönt då jag trivts sjukt bra här i Oslo med träningsmiljö, teamet och ledare i form av Eirik och Jon-Kristian. Självklart är det inte lätt att tacka nej till en landslagsplats då detta trots allt är en dröm man har och jag älskar att få representera Sverige och umgås med de andra på tävlingar. Men i slutändan handlar det om vad som gör mig bäst till vintern och det är vad både jag och landslagsledningen vill såklart. Därför blev beslutet såhär denna gång och det känns oerhört rätt även om jag såklart gläder mig oerhört till att få träffa tjejerna på tävlingar redan i sommar och höst igen! 🙂

Tack än en gång till mina sponsorer som gör det möjligt för mig att satsa på idrotten! Och ett stort tack till min familj, vänner, teamet här och Jonneman som fått mig att utvecklas både som människa och skidskytt under året! Nu kör vi vidare 💪🏼

Alla bilder är förresten tagna av min sjukt duktiga teamkompis Sverre, han gör även galet fina filmer som ni kan kika in på hans Youtubesida.

Ha en fin dag!

Kram Ingela

Säsongssammanfattning

Wow, vart ska man börja att sammanfatta en säsong med så många bra saker och så mycket positivt att ta med sig vidare??

Jag tänker att jag försöker göra en grov sammanfattning över säsongen i sin helhet och lyfter fram några ljuspunkter så det inte blir alltför mycket läsning och massa text.

Men först av allt vill jag börja med att tacka alla mina fantastiska samarbetspartners som gör det möjligt för mig att satsa på min idrott! Det betyder oerhört mycket för mig att ni stöttar mig och jag är evigt tacksam för det.

Så åter till säsongen som inleddes på Idrefjäll med SM och uttagningstävlingar. Då jag tränat hela sommaren med teamet här i Oslo hade jag ingen aning om vart jag stod i förhållande till de andra tjejerna. Visste att jag varit stark på träning och att kroppen reagerade bättre och bättre ju närmare vintern kom. Så trots att rullskidskytte-SM var ett stort misslyckande (som alltid för mig när det ska åkas rullskidor) så var jag ändå rätt säker i att formen var tillräckligt bra för att vara med och konkurrera om fina placeringar och landslagsplatser.

Lyckades redan i första tävlingen åka till mig ett silver på SM-masstarten och följde sedan upp med en fin 5:e plats.

Det räckte till att två helger senare få dra på mig landslagsdressen på de inledande IBU-cup tävlingarna som också de var i Idre. Där chockade jag nog dock både mig själv och alla andra genom att gå och vinna första tävlingen. Sjukt kul såklart och motiverande att redan då få se att jag hängde med så pass bra i internationellt motstånd. Tog ytterligare två pallplatser på IBU-cupen innan jul och hoppades få chansen på Världscupen. Åkformen var riktigt bra då och trots att jag saknade det lilla sista att pressa mig gjorde jag många topplopp åkmässigt!

 

Under jul åkte jag sedan på en förkylning, eller egentligen redan i Obertilliach där jag tävlade två tävlingar sjuk och det gjorde nog inte saken bättre. Låg sedan däckad hemma i feber under julen och hann precis börja träna innan det var dags för säsongens första Världscup i Oberhof. Resultatet där var katastrof och tog ytterligare någon vecka innan formen var tillbaka igen.

Fick sedan åka över andra sidan Atlanten och tävla Världscuperna i USA och Kanada och trots en magparasit och sjukt kallt väder var det verkligen en upplevelse! Jag lyckades mot slutet av resan få tillbaka åkformen och fick till en riktigt fin stafettsträcka där vi tog en finfin 5:e plats i mix-stafetten i Soldier Hollow så det var skönt. Det var såå roligt och inspirerande att få köra stafett igen och att vi lyckades göra det så bra hela laget samtidigt!

Sedan kom egentligen årets bästa form efter denna resa, brukar reagera positivt efter att ha tävlat på höjd och så även denna gång. Tyvärr var det lite stolpe ut i Otepää och Martell där framförallt skyttet inte fungerade. Men hade en riktigt bra åkform och är glad över att ha fått känna på den känslan igen av att vara i bra form. Var rätt längesen och har egentligen bara tränat ner mig de sista säsongerna och känt mig sliten på tävling, så var skönt att få ett lyft!

Jag var väldigt besviken efter Martell då jag hade chansen på sprintcupen i IBU trots att jag missat många viktiga tävlingar, men som tur var fick jag ändå chansen på ett av mina två stora mål denna säsong. Nämligen världscupen här i Oslo, att få tävla där jag bott och tränat det senaste året inför familj, teamkamrater och tränare var oerhört stort. Jag har tävlat 35 tävlingar under året och kände att jag var sliten. Men gjorde mitt bästa och är nöjd med hur jag kämpade de sista helgerna med världscupen här och sedan SM i Boden.

 

Nu är jag i full gång med att analysera säsongen, vad som varit bra och dåligt samt vad jag ska göra annorlunda till nästa. Och även om jag sagt inför denna säsong att detta skulle vara den sista så har jag under säsongens gång känt att det inte funnits någon tvekan längre på att satsa vidare.. Motivationen finns där och nu när jag ser att steget till toppen är mindre än någonsin så känns allt möjligt!

Att dessutom ha fått chansen att satsa på heltid och bara fokusera på min idrott har gett ett oerhört lyft. Det i kombination med ett miljöombyte, en fantastiskt engagerad tränare och så underbara och starka människor runt mig på teamet har varit otroligt lärorikt. Jag hade inte kunnat drömma om den utveckling jag haft och jag är sjukt glad över att jag tog chansen att flytta till Oslo och fortsätta min satsning. Nu är jag mer motiverad än någonsin till att ta tag i nya saker att förbättra och ta ytterligare steg mot toppen!

Jag hoppas ni följer med mig på resan, och är ni intresserade av att stötta min satsning på något vis så tveka inte att höra av er.

Nu blev det en lång sammanfattning ändå men för er som inte orkat läsa kommer det mer konkret här:

1 seger i IBU-cupen
3 st andraplatser i IBU-cupen
3:e plats totala IBU-cupen
2:a plats Sprinttotalen IBU-cupen
SM-silver Masstart
7 Världscupstarter

Det var allt för nu, ha en fortsatt fin dag!
Kramar Ingela

Martell

Har just landat med flygplanet i München och nu väntar en lång biltur fram till Italien och Martell. En jätteliten, söt by på 1800-meters höjd med sjukt vackra omgivningar. Så jag ser verkligen fram emot det! Det är årets sista IBU-cup och det ska bli sjukt kul men samtidigt tråkigt.. Känner mig i riktigt bra form och var längesen jag var så stark som jag varit den senaste tiden. Så vill verkligen inte sluta tävla nu!

Förra året i Martell, så glad för att få vara på tur med tjejerna hela året!

I veckan har vi haft hemmaläger tillsammans med teamet och det var så givande och inspirerande med sällskap på alla pass igen. Dessutom var vi och klättrade en eftermiddag, och wooow vad roligt det var! Första men absolut inte sista gången jag var där 🙂

Eftersom det var världscup i längd i Kollen i helgen så har skjutvallen där varit stängd i veckan så vi har tränat på Fossum istället. Sjukt lyx att ha nästa skjutvall 15min bort bara och riktigt fina banor!

Fick till mycket bra träning och var skönt att få köra lite vanliga intervaller igen mellan allt tävlande. Formen är som sagt god och gjorde mitt bästa för att hänga på boysen! Nu hoppas jag att jag tacklar höjden bättre än jag brukar bara så kan det bli en rolig helg.. 😃💪🏼

Håll tummarna för mig!

Kramar

Otepää

Ännu en tävlingshelg till ända och ännu en helg närmare slutet av denna säsong. Som sagt så vill jag verkligen inte att det ska ta slut och kanske är det därför jag verkligen vill ta vara på varje chans jag har att göra bra resultat!

Foto: Argo Ingver/Ekspress Meedia

Var nog också därför jag var så sjukt besviken efter fredagens Supersprint. För kände att jag hade en bra åkform nu och när jag dessutom fick ett kval där jag inte på något sätt behövde bränna några krafter tack vare ett bra skytte i stormen så var jag sjukt taggad på finalen. Men tyvärr så strulade det mesta väl där. Var osäker under inskjutningen och fick sedan läge i första ligg. När jag dessutom missade att få i extraskott, repeterade ur skott, klickade skott, sköt straffrundor och fick hjärtklappning var den dagen förstörd.. Med andra ord en helt bedrövlig dag där inget gick enligt plan. Trots detta är jag nöjd med åkningen fram tills hjärtklappningen och att få med mig en 11:e plats trots allt strul är godkänt. Men jag var nog en av de mest besvikna denna dag…

Foto: Hendrik Osula

Revanschlysten var en underdrift på lördagens sprint! Öppnade stenhårt och spände bågen med bästa åktid första varvet med 5,5s bättre än näst bästa åkare. Gick lite tyngre sen men kunde ändå jobba runt hela loppet och hålla bra tryck genom hela och ett av de bättre lopp åkmässigt under denna säsong. Tyvärr kom en bom i första ligg som gjorde att det inte räckte riktigt hela vägen. Missade pallen med futtiga 2sekunder. Men trots det sjukt glad över min prestation och på sättet jag studsade tillbaka från fredagens strul.. 💪🏼

Nu väntar jag med spänning på uttagningen inför IBU-cupen i Martell. Jag gick upp i ledning i Sprintcupen på IBU nu så målet är självklart att försöka ta hem den, men först och främst också att avsluta på ett bra sätt och kunna ta med mig ett bra självförtroende vidare! ☺️

Håll tummarna fortsatt,

Kramar Ingela

Längesedan

Oj, tiden har verkligen flugit iväg och jag hinner knappt förstå något själv! Säsongen börjar gå in mot slutspurt, och jag har verkligen panik över det. Har aldrig njutit såhär mycket av att tävla och aldrig tyckt det varit så kul! Vet att jag tävlat 2-3 tävlingar nästan varje vecka så borde vara sliten i kroppen, men jag vill ändå inte att det ska ta slut..

Tajmade en sjukt olämplig sväng av influensan under jul där jag låg däckad med feber och världens förkylning. Men efter det gick det ändå snabbare än förväntat för formen att komma tillbaka..

Var dock helt klart en besvikelse på Världscupen i Oberhof men med förutsättningarna kunde jag inte förvänta mig så mycket annat, hade inte hunnit köra några intervaller eller grundträning under juluppehållet men fick veta att det var den chansen jag skulle få så fick göra mitt bästa ☺️

Efter det var det tillbaka till IBU-cupen och första veckan där var inte heller något att lägga på minnet, fortsatt dålig åkform och för dåligt skytte dessutom gjorde att jag slet både fysiskt och mentalt. Men sen bara lossnade det fram till nästa helg och jag hade återigen bland de bästa åktiderna och lyckades få med mig ytterligare en pallplats och med en stigande form dessutom.

Dessvärre fick vi inte köra tävlingarna i Lenzerheide utan skulle hem och ladda för USA/Kanada resan som skulle komma. Riktigt tråkigt för egen del då jag den veckan kanske hade säsongens bästa form och alla pass bara flöt på och jag kände mig oerhört stark! Men därför var jag också väldigt peppad på att försöka göra det bra på VC på andra sidan pölen..

Något som inte gick som planerat.. men det gör ju sällan det och är det något jag lärt mig så är det att inte ge upp! Så trots en magbakterie, extremkyla, extremhöjd och sjukdomshärjande i laget så kämpade jag på. Tyckte att formen blev bättre under tiden när jag började ta åt mig av näringen jag åt. Men sen blev det lite för stor anspänning att veta att jag var tvungen att prestera just där och då och tiden började rinna ut.

Trist såklart och egentligen älskar jag de situationerna men när jag stod i startfållan och var helt till mig över att se Bettans grymma sprint i Soldier Hollow så visste jag ju att allting var möjligt! Tyvärr så är det ju i vår sport två moment att hålla koll på och för mig fallerade det totalt på skyttet den dagen och såhär i efterhand var jag alldeles för taggad när jag gav mig ut!

Men var verkligen så sjukt glad för Bettans skull, vilka fantastiska lopp hon gjorde där! Och även för hela laget senare då vi lyckades få till två riktigt fina stafetter med en 7:e och 5:e plats på mixstafetterna. Detta trots den sjukstuga som rådde hos oss där borta. Det var riktigt kul att se och jag tar med mig en fin stafettsträcka där jag faktiskt tog in på tät.

Tyvärr missade jag årets största mål i form av hemma-VM. Det är såklart tungt men samtidigt känner jag att jag är nöjd med det jag presterat i år. Jag har verkligen gjort det jag kunnat med de förutsättningar jag haft och presterat på en hög nivå under hela säsongen. Självklart saknades toppresultaten på VC men fick ändå bra svar på att kapaciteten finns där när skotten sitter. Så på något sätt känns det ändå okej. Dessutom finns en oerhörd motivation vidare och att få avsluta säsongen på ett bra sätt!

Jag fick en dryg vecka hemma nu där jag hunnit med både träning och tävlande samtidigt som jag kämpat med Jetlag.. Hursomhelst en riktigt fin vecka där Oslo stundtals bjöd på helt fantastiskt vårväder! Åkformen var dessutom förvånansvärt bra på Norge-cupen härom helgen. Så tar med mig det till helgens IBU-cup i estländska Otepää.. 💪🏼

Sitter faktiskt på flyget till Estland nu för att starta slutspurten av säsongen. Jag är som sagt sjukt taggad på tävlingar och vill verkligen inte att det ska ta slut. Vet ännu inte vad jag får åka för tävlingar, men jag hoppas få åka avslutningen i Martell också och kunna slåss om en bra placering i totalen och sprintcupen. Samt att jag hoppas knipa en topp-10 i IBU-cupen och få chansen på hemmaplan när Världscupen avgörs i Oslo i slutet av mars! Det är det stora målet som jag har kvar och där vill jag verkligen försöka få ut kapaciteten även i ett Världscuplopp denna säsong 😃

Men först Otepää alltså, Supersprint på fredag och sprint på lördag! Håll tummarna för mig 🤩

Kram Ingela