Slutspurt

den 23 mars 2012

Nu kommer jag inte ens ihåg när jag bloggade sist.. Var nog under Junior VM nån gång skulle jag tro.. Jag ber om ursäkt för den dåliga uppdateringen, men jag var väldigt besviken och frustrerad efter det så av den anledningen har jag inte haft någon lust att blogga under tiden.. Hur som helst så så ska jag väll försöka mig på en summering av tiden sen sist..

Junior VM har avklarats och vi var ett riktigt roligt gäng som var iväg och vi hade superkul i de finska skogarna! Dessutom lyckades de yngre damerna och herrarna båda knipa silver på stafetterna under veckan så det var dessutom ett riktigt lyckat mästerskap ur svensk synvinkel! För egen del var resultaten inte alls i närheten av vad jag hoppats på.. Inledde veckan på sjukhuset i Joensuu för provtagning och EKG på hjärtat då jag varit helt ur form och fått feber så fort jag ansträngt mig. Efter klartecken från läkaren så blev det ändå start i Distansen på morgonen efter, ett godkänt skytte men desto segare åkning ledde till en 12:e plats. Stod sedan över stafetten då min kropp fortfarande inte ville samarbeta. Till sprinten var jag mer taggad än någonsin, jag vet att två skjutningar passar mig och att denna distans trots allt resulterat i medaljer två mästerskap i rad för min del.. Men direkt jag startade kände jag att det inte alls kändes bra, känslan var ungefär att jag åkte med handbromsen i hela loppet men det gick inte lägga ur den.. Sköt 0-0 men var fortfarande bara på en 13:e plats i resultatlistan, väldigt långt efter i åktid mot de jag brukar åka jämnt med.. Jaktstarten blev sedan ännu sämre och hela veckan kan summeras som något jag helst vill glömma..

Efter Finlands-resan så landade jag hemma i Arvidsjaur för att ladda upp batterierna lite med familjen och även om besvikelsen var stor hade jag siktet inställt på IBU-cupen två helger efter och Swe-cupen i piteå den kommande helgen. Jag var så revanschsugen så det går inte att beskriva.. Men först hade jag blivit beordrad vila hela veckan för att låta kroppen återhämta sig. Tävlingarna i Piteå sedan resulterade i två segrar men känslan var långt ifrån bra och jag kastade in handduken till IBU-cup deltagande.. Jag skulle inte kunna prestera ett resultat som jag skulle kunna känna mig nöjd med, därför var det bättre att stå över. Revanssuget jag hade försvann och istället kom besvikelsen från JVM över mig.. Tror jag skjutit upp den i hopp om att göra en bra avslutning på säsongen, men nu kom den.. Det var några riktigt tunga dagar och jag hade inte mycket motivation till något, att kroppen dessutom inte kändes bra gjorde mig bara frustrerad.. Jag kände ju att någonting var fel, men inga tester hade visat något.. Men trots detta så åkte jag upp på sjukhuset än en gång och tog nya tester, mer tester..

I väntan på resultatet av dessa och på att min kropp skulle piggna på sig var det tur att Kim lockade med mig på en Värmlands-trip.. Det är i motgångar man märker hur viktigt det är att ha något på sidan om idrotten, annars mår man verkligen inte bra.. Det blev i alla fall en sväng förbi Örskogen hos Kims syster för lite avkoppling först och så agerade jag coach åt Kim när hon tävlade. Efter det begav vi oss mot Karlstad där Kims andra syster bor, på vägen tog vi också ett stopp i Torsby med lite Mello-mys :) I Karlstad skiner alltid sola brukar dom ju säga, och så var det verkligen! Vi njöt av vårvärmen med shopping och hockey och hade det riktigt trevligt! Jag började dessutom träna lite under tiden där men fick bli korta pass och inte två dagar i rad för annars sa kroppen stopp.. När vi sedan kom hem till Kim i Sysslebäck hade jag kunnat börja träna lite längre pass och lagom till helgen så kändes kroppen tävlingsredo..

Swe-cup finaler var det som stod på schemat, och det var ett glatt kvitto jag fick med mig från den helgen! Även om det var riktigt jobbigt och formen är långt ifrån bra så var det fruktansvärt skönt att känna att jag kunde kämpa och bli riktigt trött utan att det var något som sa stopp.. Jag fick med mig en vinst och en andraplats från den helgen och tog hem totala Swe-cupen i och med det.. Något som jag är riktigt glad för! Efter all besvikelse så var detta ett av mina nya mål för att kunna motivera mig för resten av säsongen, så det var skönt att lyckas med det. 

Efter Sysslebäck begav jag mig till Östersund igen, där jag befinner mig nu och har börjat träna som vanligt igen då kroppen äntligen känns bra! Träning har varvarts med plugg och idag har en tenta avklarats. En tenta som jag med största sannolikhet klarade, känns skönt! Dessutom fick jag idag svar på proverna jag tog, och då kom också svaret på varför det gått så tungt.. Det är Mycoplasma som spökat i min kropp och förstört för mig.. Även om jag hela tiden vetat att något inte stått rätt till så är det otroligt skönt att få reda på vad felet är.. Så nu har jag försökt glömma all besvikelse och glädja mig åt de många fina resultat jag faktiskt haft iår också och ta med mig det i uppladdningen mot JSM nästa helg i Sollefteå. Det är sista tävlingarna för säsongen och jag vill verkligen avsluta säsongen och dessutom min Junior-karriär på ett bra sätt :)

Nu blev det ett väldigt långt inlägg i kompensation för att jag inte uppdaterat på länge.. Bjuder dessutom på lite bilder!
Ciao!