Tidsomställning

Är ju mitt inne i mitt projekt att börja tidsomställa inför Kanadaresan på söndag. Eftersom vi tävlar redan på torsdag känns det som en bra idé för att kunna prestera maximalt redan första tävlingen. 

Men just nu är det lite segt, livet blir väldigt annorlunda. Jag går nu upp vid lunch och äter frukost, tränar första passet och sedan tränar jag andra passet sent på kvällen och äter middag vid 9 tiden.. Och ännu några timmar ska det hinna bli. Detta medför att jag blir ganska isolerad, de flesta äter ju på andra tider och sover när jag är vaken. Lyckades vägga idag på passet också, mest för att jag är van att äta den tiden tror jag.. Så är nog nyttigt ur den aspekten också att ställa om. Men som sagt, det ska bli spännande att se om det fungerar! 

 
Detta har varit mitt projekt ikväll, eller inatt kanske man ska säga.. Gluten och sockerfria semlor! Supergott för en som mig som älskar semlor.. 🙂

Kramar Ingela 

Stafettskräll

Oj vilken dag det var i förrgår, och vilka fantastiska lagkamrater jag har!

IMG_5380
Foto: Håkan Blidberg, SSSF

Jag kan knappt fatta att jag för tre veckor sedan var hemma och hade långledigt över jul då min form var lite trög i början av säsongen. Men jises vad det har hänt grejer sedan dess.. Har radat upp mina bästa resultat i karriären. Började med mitt första senior SM-guld, sedan har det flutit på med två 8:e platser i IBU-cupen, en 28:e plats på WC och i söndags alltså en 6:e plats  i stafett tillsammans med Emma, Mona och Linn. Snacka om att jag inte riktigt hunnit landa i det själv!

Men det är riktigt kul och självförtroendet växer hela tiden samtidigt som målen kommer lite närmare för varje dag. För även om jag hela tiden känt att jag har gått framåt till denna säsong så är det alltid skönt att få kvitton på det. Det är så kul att känna att jag faktiskt kan vara med däruppe och fajtas med de bästa i världen, och nu är motivationen ännu mer på topp inför framtiden.

IMG_4933
Foto: Håkan Blidberg, SSSF

Det finns helt klart mer att ta från, för två säsonger sedan låg jag hemma och kunde knappt ta mig ur sängen, så det fattas en hel del grundträning. Men det gäller att skynda långsamt och jag tror på det upplägg jag och min tränare Pär har tillsammans med teamet. Det ger mig harmoni och det är det i kombination med arbetet med min mentala tränare som fått mig att inte stressa upp mig då jag inte fått möjlighet att tävla internationellt i början av säsongen.

Men nu ska jag kliva upp ur sängen och äta lite frukost, sista dagen på länge på en halvnormal tid. Har nämligen börjat tidsomställningen till Kanada resan till helgen redan nu.. Så framöver vänder jag dygnet allt mer!

Kramar Ingela

Antholz

Efter de lyckade veckorna i Ruhpolding och Nove Mesto fick jag i söndags veta att jag skulle få chansen vidare på Världscupen i Antholz. Det känns givetvis jättekul och jag är supertaggad på att fortsätta att visa vad jag kan.

De senaste dagarna har jag dock varit lite trött, vilket nog inte är så konstigt med tanke på att jag nu är inne på min 4:e vecka med tuffa tävlingar. Att vi dessutom är på lite höjd spelar säkert också in..

Men jag hoppas att det bara är på träning och jag brukar vara väldigt duktig på att plocka fram det lilla extra på tävling så jag är inte särskilt orolig! Det ska bli riktigt kul att köra en helg till.

Vistelsen här började med en välbehövlig vilodag för min del innan jag igår begav mig ner till Toblach för att få ett lugnt pass på lite lägre höjd, var väldigt skönt och går att bedriva lite lättare träning där utan att pulsen rusar iväg. Idag har jag dock varit upp och åkt banorna och testat skjutvallen igen. Det är lite knepigt här dels då det är höghöjd och dels uppför in mot stadion, så det gäller att vara medveten om det imorgon! Jag är taggad och har en bra känsla, så håll tummarna.. 🙂

Förövrigt så har min roomie Bettan nu äntligen dykt upp och som jag saknat henne! Från att ha setts i princip varje dag under träningssäsongen till att inte ha träffats på snart en och en halv månad har varit en liten omställning.. Dessutom så äter vi god mat varenda dag här! Älskar verkligen det italienska köket..

Men nu är det dags att kliva upp efter eftermiddagstuppluren och ta en liten promenad och stretcha igenom musklerna inför morgondagen. Saknaden börjar bli stor efter denna grabben nu också..

img_0015.jpeg

Vi hörs imorgon,

Kramar Ingela 

Upp som en sol ner som en…

Pannkaka!

Så kan man beskriva dagens lopp för min egen del.. Var så himla taggad innan start och haft en bra känsla inför stafetten. Sen blev det totalt mörker!

Det är mycket tankar som hinner röra sig i huvudet innan och under en stafett. Det är på så många sätt annorlunda än en individuell tävling och för några år sedan var min största rädsla att åka stafetter. Men detta är något som jag med hjälp av min mentala tränare lyckats vända på. Vilket jag är väldigt glad över och det är jättekul att numera kunna säga att jag ser fram emot att köra stafetter!

Det hoppas jag att jag inte kommer känna annorlunda över nästa gång trots dagens misslyckande. Därför har jag nu försökt få lite distans till det hela, gått igenom loppet och försökt hitta lite ljuspunkter. Och det finns faktiskt sådana!

Jag hade en fantastiskt fin känsla fram till fallet på slutet av första varvet. Att gå med Dorothea var inga problem och jag tyckte inte att jag gick för hårt. Men sen kom fallet, på det absolut värsta stället det kunde inträffa. I utförsbacken tillbaka in mot stadion, all fart försvann och jag hann bara se hur folk svischade om! Jag försökte intala mig själv att det inte var någon fara och att det bara var första varvet. Men från det att jag rest mig upp tog det ungefär 10 stavtag innan benen var stumma som stockar.. 

Adrenalinpåslaget man får vid en sån situation och stressen som kommer efteråt är inte lätt att hantera, och från skyttet efteråt kommer jag inte ihåg mycket. Minns att jag frös om händer och var skakig i kroppen. Så väldigt glad att jag slapp rundan där.. Resten av loppet var en ren kamp, 1 reservsott i stående var ingen fara men kroppen var tung. Men har trots detta inte haft så dålig åktid idag om man bortser från fallet och hur mycket jag tappade där. Så det är ändå en positiv sak att ta med sig!

Dock gick det fort, det är de allra bästa i världen som man åker med och det märks. En dag vill jag själv vara där och idag var jag med i nästan ett helt varv, och det är ett steg på vägen! Jag är helt säker på att det kommer, jag måste bara ha lite tålamod. 

Så himla kul att de andra tjejerna gjorde supersträckor och att vi kunde vara med så pass länge.. Någon gång håller det hela vägen! 

Kramar Ingela 

Världscup Ruhpolding

Blev ju som sagt lite snabba ryck denna vecka då jag fick bege mig till Ruhpolding och Världscup istället för Ridnaun som tanken var. Har ännu inte helt landat i det att jag för bara två veckor sedan körde Sverige cup och inte visste när nästa tävling skulle bli.. Men det har gått fort och jag gissar att det är bara att njuta av detta medans det håller i sig! 

Formen idag var lite bättre än förra helgen, så det var skönt. Sen  vet jag inte om det var en blandning av nerver och lite överladdad kanske som gjorde att mina två första skott idag var bom.. Men sedan gick det bättre! Fortsatte med 3 raka nollor och en stabil åkning tycker jag. Det resulterade i en 28:e plats och personbästa med marginal! Så himla kul att få ännu ett kvitto på att det börjar lossna efter mina struliga säsonger.. 

Nu ska jag njuta en stund, men sen blir det stretch, massage och att lägga sig tidigt för att ladda om. Jag vill fortsätta prestera och därför gör jag precis allt jag kan varje dag för att ha de bästa förutsättningarna för att lyckas.

Imorgon väntar en lugn dag med lite klassisk skidåkning och lätt jogg. Känns skönt! Njuter av att vara tillbaka i Ruhpolding igen också, väldans fint här..

Har dock inga bilder så blir en från min intervju med TV4 sport idag.  

Kramar Ingela 

Tangerat personbästa

Så var den andra sprinten här i Nove Mesto körd, och det mesta har gått bra även idag.. Kände mig riktigt seg på uppvärmningen och var trött i benen idag, konstig känsla då jag varit så pigg de senaste veckorna. 

Men det är bara konstatera att formen inte riktigt är där jag vill att den ska vara, men desto roligare att se att jag ändå hänger med bra. Och att jag med en bom även idag lyckas åka till mig en 8:e plats är kul! Det visar att kapaciteten finns där vilket är roligt och jag får en bekräftelse på att känslan under hästen varit rätt att jag faktiskt gått mycket framåt till denna säsong.

Nu är det bara att njuta lite av detta idag och sedan beger vi oss vidare till Ridnaun imorgon, det blir jättekul. Längtar till den italienska miljön och framförallt maten!! 😃 

Vi hörs mer därifrån, 

Kramar Ingela