Träningsläger

Imorgon börjar nästa läger tillsammans med teamet. Det är ett hemmaläger här i Östersund som står på schemat och jag ser fram emot lite mer sparring i träningen framöver både på fysdelen och i skyttet. Vi kickar igång direkt imorgon med träningsrace på banan här.

Den senaste tiden har jag varit rätt ensam här i stan då många varit iväg och hälsat på vänner och familj, så blivit en hel del träning själv. Tycker det kan vara skönt och är duktig på att klara att genomföra träningen på egen hand men ibland är det kul med sällskap också. Tiden går lite fortare då.

Fick i alla fall sällskap på en långtur löpning med några av brudarna i A-laget häromveckan och åkt några rullskidpass med längdåkartjejerna. Så det har varit skönt med sällskap några pass åtminstone. 🙂

Det har annars varit en ganska dålig sommar här, faktiskt den överlägset sämsta under de år jag bott här. Och det säger ganska mycket med tanke på att Östersund inte är känt för sitt fina väder direkt. Men jag hoppas att det kan bli några fina dagar framöver och att sommaren inte är slut ännu!

Träningen flyter i alla fall på bra och jag känner mig stark, tål träningen på ett helt annat sätt och känns som jag återhämtar mig betydligt bättre än förr! Så det känns kul.

Nu ligger fokus på några tuffa veckor innan vi får släppa upp lite inför Rullskidskytte-SM i Sollefteå om några veckor 🙂

Vi hörs vidare,
Kram Ingela

Påfyllda energidepåer

Jag vet inte faktiskt inte vad min svacka i träningen härom veckan berodde på. Blodprover visade att jag hade väldigt mycket vita blodkroppar vilket tyder på att jag kanske haft en infektion i kroppen. Men nu verkar kroppen med på noterna igen och jag njuter av att uppleva kontrasten. 

För träningspass och dagar utan ork har nu bytts mot en pigghetskänsla och kunna vara ute på långa löpturer och bara bli piggare trots att timmarna går! Underbar känsla och det är så skönt att äntligen få köra allt man kan och plåga sig till max med en kropp som svarar igen.


Har denna vecka varit hem och hälsat på familjen en sväng, och det har varit så skönt. Skrev ett långt inlägg på Facebook idag om min nyupptäckta kärlek till min hemort. För det har verkligen varit en av årets bästa veckor. 

Jag har verkligen varit hemmablind alldeles för länge, men när jag satt i bilen påväg upp denna gång var något annorlunda. Jag kände hur jag under tiden jag körde bara satt och njöt över de vyer som spelades upp framför mig. Myggen, renarna, midnattssolen, människorna. Jag uppskattade allt denna gång! 


Jag hann med alla mina favoritpass hemma: Prästberget, Vittjåkk, Akkanålke och den obligatoriska cykelturen till mormor i Arjeplog (denna gång med omväg via Slagnäs). Och kanske var det precis vad som behövdes för att få tillbaka energin. Eller så var det att återförenas med alla människor jag växt upp med, men jag är så tacksam för denna vecka! 


Nu är jag påväg tillbaka till Östersund fylld med energi och ser fram emot att fortsätta träna där resten av sommaren.

Kram Ingela